Avskogning och torka ska förvandlas till nya skogsområden och bördig, säker mark för flyktingar.
Hundratusentals människor på flykt har fått skydd i Bidibidi i Uganda. Men när så många kom till området på kort tid höggs för många träd ner och miljön förstördes. Tillsammans kan vi vända utvecklingen.
- Något som verkligen motiverar mig är att göra Bidibidi grönt igen, säger Innocent Muno som jobbar för UNHCR i norra Uganda.
Uganda har visat stor solidaritet och öppnat sina gränser för människor som flyr från övergrepp, krig och förföljelse i grannländerna. Barn och familjer som riskerar att dödas har fått skydd, tak över huvudet och chanser till en ljusare framtid. Samtidigt har området vid flyktingbosättningen Bidibidi i norra Uganda gått från grönt och bördigt till torrt och avskogat.
- Effekterna av klimatförändringar är en verklighet här, säger Innocent Muno, som jobbar med UNHCR:s arbete för miljö och natur i Bidibidi.
- Om vi tittar på Bidibidi innan det blev en flyktingbosättning så var det ett väldigt grönt område. Men om vi tittar på området nu så är det helt torrt.
Många träd i och kring flyktingbosättningen har huggits ned för att människor i bosättningen ska få bränsle, kunna elda och laga mat.
Genom projektet En bättre framtid för flyktingar i Uganda kommer vi att åter göra området grönt och mer hållbart.
Hittills har vi:
• Planterat 1,1 miljoner nya träd.
• Etablerat odlingar av sesamfrön, jordnötter, ärtor och sojabönor.
• Delat ut 4 000 solcellslampor.
Med hjälp av ert stöd kan vi fortsätta arbetet med att utveckla odlingarna, återställa naturen och plantera nya träd.
- Vi behöver få med oss fler för att kunna återställa den förstörda naturen och samtidigt stödja flyktingarna här, säger Innocent Muno.
Att plantera träd är även en skyddsinsats för utsatta flyktingar. I dag tvingas många gå långa sträckor för att samla ved. Kvinnor och flickor är extra utsatta och löper risk att utsättas för sexuella övergrepp när de rör sig ensamma på landsbygden.
Därför planterar vi olika typer av träd. Fruktträd, träd som ska bilda gröna skogsområden och snabbväxande träd som ska användas till ved.
- Vi på UNHCR försöker återplantera ännu fler träd i området nära flyktingbosättningen så att människorna här har möjlighet att samla ved i skogsområdena istället för att tvingas ta sig till avlägsna områden. Att behöva gå långt ökar risken för att de utsätts för sexuella övergrepp, säger Innocent Muno.
- Ett skyddsbehov som har blivit extra tydligt den senaste tiden handlar om sexuellt våld. Det drabbar ofta de som går långt för att samla ved och bränsle.
Genom er finansiering kommer vi även kunna utvidga elnätet i Bidibidi så att allmänna byggnader som vårdcentraler, mottagningscenter och mödravårdscentraler kan ge ännu bättre hjälp till bosättningens invånare. Bättre tillgång till belysning i hushållen gör att barn kan läsa läxor även när det är mörkt och minskar användandet av lågkvalitativa bränslen som orsakar farliga luftföroreningar.
Uganda är ett av de länder i världen som tar emot flest flyktingar, efter Turkiet, Colombia, Tyskland och Pakistan – och det största mottagarlandet i Afrika.
Just nu bor 1,4 miljoner flyktingar och asylsökande i Uganda – väster om Nilen, i norr och i sydväst, samt i huvudstaden Kampala.
Majoriteten av flyktingarna kommer från Sydsudan (880 600 människor), men även från Demokratiska republiken Kongo (415 000) och Burundi (48 300). Ytterligare 80 300 flyktingar har befunnit sig i långvarig exil i landet under de senaste tre decennierna.
94 procent av alla flyktingar bor i bosättningar tillsammans med lokalbefolkningen, och de återstående sex procenten bor i städer.
Bidibidi ligger i norra Uganda precis vid gränsen till Sydsudan. Bosättningen byggdes upp under 2016 då många sydsudanesiska flyktingar tvingades fly undan den växande konflikt som bröt ut i Juba samma år.
Från obebodd mark blev Bidibidi snabbt den största flyktingbosättningen i Uganda och på hela den afrikanska kontinenten. I dag bor där drygt 270 000 flyktingar från Sydsudan. Omkring 87 procent av alla flyktingar i Bidibidi är kvinnor och barn, och 20 procent är ungdomar.